EAR

I fabriker sys våra kläder i extrem värme – utan pauser, ventilation eller tillgång till rent vatten. Samtidigt förbereder sig Sverige för värmestress, medan arbetare i produktionsländer lämnas utan skydd. Vem bär ansvandet?

Vi befinner oss i en övergångsperiod mot en ny världsordning, präglad av ett instabilt och våldsamt interregnum där ekonomiska och militära maktstrukturer omförhandlas. Vilka är dynamikerna i denna systemförändring och vilka former kan en framtida världsordning anta?

Latinamerikanska kvinnor har burit demokratin på sina axlar. Genom att låta deras röster träda fram synliggörs det ofta osynliga arbete som ligger bakom social förändring, motstånd och samhällsbyggande. Det är en berättelse om mod, uthållighet och vardaglig kamp.

Urfolk i Arktis – däribland samer, inuiter, tjuktjer och många andra grupper – kämpar aktivt för rätten att själva forma sin framtid i en region som genomgår drastiska förändringar. Deras självbestämmande omfattar rätten till traditionella marker, vatten och naturresurser och rätten till sin kultur.

Debatten i Sverige om det samiska folkets rättigheter är polariserad. Politiska utspel beskriver samisk kultur som ett hinder mot samhällsutveckling. På samma gång fortsätter internationell kritik, och protester, mot statens hantering av samisk rätt till inflytande och mark. Urfolksrätten osynliggörs i många av de beslut som påverkar samers rättigheter som allra mest. Samer är bland de första att drabbas av klimatkrisens effekter och har länge drivit det akuta behovet av att ställa om.

Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomst. Men vad händer när arbetslivet präglas av diskriminering, osäkra anställningar, deltidsarbete och lägre löner? Strukturell ojämlikhet på arbetsmarknaden riskerar att få konsekvenser långt efter att arbetslivet är över.

En blind tro på militära lösningar riskerar att skapa allvarliga bekymmer för säkerhet och välfärd framåt. Ökande militära kostnader stjäler resurser från andra viktiga samhällsområden. Hur kan vi bygga upp en stark rörelse för fred och antimilitarism?

Trumps säkerhetsstrategi innebär en kraftig återgång till Monroe-doktrinen, där USA hävdar rätten att dominera det västra halvklotet politiskt, ekonomiskt och militärt. Hur kan Latinamerika undvika en öppen konfrontation med USA?

Musik, snacks och mingel.

Alla talar om barnrätt, men i praktiken når barnrätten inte alla barn i Sverige. Teckenspråk kan motverka ensamhet och ohälsa, men för majoriteten av de cirka 8 900 döva och hörselskadade barnen i landet är teckenspråk inte en självklar del av livet.

Lyssna på vittnesmål om hur de nya lagarna slår mot människor som varit länge i Sverige. Se hur riksdagspartierna röstat i olika migrationsfrågor.

Modeindustrin producerar snabbare och mer än någonsin samtidigt som textilavfallet växer. Kan cirkulära affärsmodeller skalas upp i en bransch byggd på överproduktion?

Länge kom många internationella forskare och politiker till Sverige för att studera det land som man ansåg hunnit allra längst när det gäller välfärd, jämlikhet och jämställdhet mellan könen. Äran tillskrevs socialdemokratin. Idag vänder sig inga till socialdemokratin. Vad har hänt?

I många länder är det Generation Z som driver på den demokratiska utvecklingen, men hur ser det globala engagemanget ut bland Sveriges ungdomspolitiker? Företrädare för de politiska ungdomsförbunden bekänner färg i centrala frågeställningar om biståndets storlek, inriktning och ungas roll i kampen för en säkrare och mer demokratisk värld.

Varför står det Putin på 87% av Expressens löpsedlar – men aldrig Netanyahu? Varför kallar SVT Palestina för Hamas? Varför har vi inte sett några gräv om DCA-avtalet? Och varifrån kommer egentligen den information om omvärlden som våra medier serverar oss?

Vad kan vi lära oss av den långvariga kampen för att skydda Ojnareskogen och sjön Bästeträsk från industriell exploatering, och vad kan den speciella "Ojnareandan" – som växte fram under processen – säga oss om civilsamhällets kraft?